roockpoet

Jag såg dokumentären "Caj och hans demoner" ikväll, om artisten Caj Karlsson. En mycket gripande skildring av Caj och hans artistkarriär, och ständiga kamp emot sin alkoholism. Naken och sann. Inte förfinad över huvud taget.

Jag gillar sånt. Raka rör. Det är varken påsminkat eller svartmålat. Det är som det är. Jag rekomenderar den starkt.

Sen vore det brott emot rimlighetens alla lagar, om vi mitt i allt glömmer vilken fantastisk låtskrivare Caj är.