roockpoet

En annan tanke som ofta gnager mig när jag ska sova...

Jag borde verkligen växa upp. Det är som tydligast när jag är hemma. Jag ligger och slözappar framför teven, men ser inte hela bilden för alla coca coola-flaskor, tomma chipspåsar och överbliven disk. Jag borde dammsuga. Jag borde plocka iordning. Jag borde fixa till det lite hemma. Hänga upp någon tavla kanske. Organisera mina cd-skivor. Fixa lite kryddor till köket, kanske i några fina burkar. Köpa en kaffebryggare.

Men skulle jag bli lyckligare? Skulle det kännas bättre?

Alla tankar leder mig alltid fram till att ingenting är mödan värt. Det är den värsta känslan i världen.

Håll med om det.